Detta med svindel.

image

Efter att ha tillbringat två veckor i en liten stuga på 1300 m höjd i de provencalska berget har jag kommit en bit på väg med min circle-of-friends filt. Att ägna sig åt virkning var enda sättet att överleva våra bilturer på vindlande små bergsvägar. Jag vet nu att en minibuss kan möta en lastbil på en kostig där ena sidan av vägen utgörs av en bergsvägg och den andra sidan bara inte finns, utan stupat rakt ner i avgrunden. Jag vet att det funkar – men jag klara inte av att titta på, utan virkar lugnt vidare. Tur att man inte lider av åksjuka också…

image

Även om jag har gjort en del rutor vid det här laget, så kan jag fortfarande kombinera ihop de färger som jag jobbar med i nya kombinationer. Mönstret är enkelt att memorera och kul att virka.
Nu har vi så smått börjat återresan tillbaka. Just nu befinner jag mig på plan mark i lavendelland och det blir inte så mycket virkat. Jag kan mer njuta av utsikten.

image

Men jag har en flygresa och en tågresa framför mig så det finns hopp om fler rutor innan jag är hemma i Villa Noor igen!

Annonser

Äntligen sommar!

image

Ett säkert sommartecken. Jag har letat upp virknålen. Circle of Friends i sköna glada färger. Det  känns som en bra början på sommaren!

Circle of Friends 007

Circle of Friends i dagsljus….!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Swisch, swisch

image

Nu mera låter det swisch, swisch i Villa Noor. Aldrig mera kämpa när en ny härva skall nystas. Med min nya Heavy Duty Ball Winder blir liksom förberedelserna för en ny stickning till ren skär njutning. Min nya älskling är en födelsedagspresent från familjen. Tänk att de kunde lista ut vad jag önskade….!

Tillverkad i ljuvligaste lönnträ kan man njuta av den bara genom att bara titta på den. En lite vevning får de schweiziska växlarna att sjunga och svänga runt det blivande nystat flera varv.

Bästa sommarväskan

image

Bästa sommarväskan…
Afrikansk blomma virkad i Järbo Soft Citron, virknål nr 3. Jag har utgått från en botten bestående av 4 blommor och sedan freestylat utifrån det. Väskan är fodrad med ett kraftigt ”gobeläng”-tyg. Jag har sytt en mängd fickor i väskan som anpassats att passa mobil och läppstift, samt en ficka med dragkedja för plånboken. Väskan har följt med mig hela sommaren – överallt. Den fick stanna hemma när jag var på bröllop – men det var nog enda gången.
En klar favorit, med andra ord!

Utställning

Jag fick en förfrågan från konstföreningen på jobbet om jag kunde tänka mig att ställa ut lite påskpyssel. Jag kan inte påstå att jag var särskilt svårövertalad. Utställningen består av virkat, stickat och papperspyssel.  Tuppen är stickad efter eget mönster i Lovikkagarn och filtad i maskin. De virkade äggen är virkade efter amigurumiprincipen och efter eget mönster.

Jag har för första gången testat att blåsa ur ägg. Riktigt roligt och inte alls så svårt, speciellt inte om man tar hjälp av trombonspelande dotter. Då går det i ett huj. Sen har jag täckt dem med små pappersbitar rivna ur en gammal  bibel och lackade med matt decoupagelack.

Påskhararna är virkade efter Mia Bengtssons mönster i hennes första Amigurumibok.

Ett tag var jag alldeles besatt av att virka amigurumis. Många harar har det blivit. På utställningen finns två av dem som bor kvar i Villa Noor med. Den gula haren bjuder på chokladägg från en altrad glasburk.

En annan klassiker finns med på utställningen i form av en altrad miniäggkartong.

Det är inte ofta vi köper ägg i 4-pack i Villa Noor. Efter vi börjat äta GI-inspirerad mat är det snarare ägglager här hemma. Men just nu passade det ju väldigt bra med dessa små gulliga äggkartonger. I kartongen finns det 4 chokladägg. Gissar att det finns några här hemma som kommer att uppskatta dem när utställningen är över.

Allra störst uppmärksamhet har mina stora ägg väckt. Jag har fått massor med gulliga kommentarer. De är gjorda av vanliga påskägg, som fått lite struktur av fin modellpasta och målad med vanlig hobbyfärg. Lite rosor i mullbärspapper, rhinstenar, silvertråd, band och ett litet hjärta utgör dekorationerna.

Mera julklappstips….

Jag har hittat den absolut perfekta julklappen till lilla mamsen, hon som en gång för länge sedan lärde mig att sticka när jag var liten mojja. Nu när hon blivit pensionär stickar hon mer än nånsin. Otaliga är de tröjor, sockor, vantar och mössor som hon har försett barnbarnen med.

Nu har jag hittat det hon saknar. En handdrejed skål att förvara de handnystade nystanen i. Maid of Clay Ceramics finns på Etsy, och skapar skålar på beställning. Felicia Nilson heter konstnären.

Namnet är sinnrikt utskuret i skålen där den ena bokstaven skär igenom kanten så att det bara är att trä garnet igenom. Man kan också sticka garnet genom de andra bokstäverna, om man föredrar det.

Borta är det eviga jagandet av förlupna garnnystan. Hädanefter kommer mamma att ha full koll på sina nystan!

Julklappstips

Här kommer ett julklappstips innan den stora julstressen breder ut sig.

När min lilla tjej fyllde nio för inte så länge sedan köpte jag en gammal resväska på loppis. Inredningen var minst sagt sunkig och hade sett sina bästa dagar, men den var väldigt lätt att byta ut mot ett fräscht prickigt bomullstyg. Jag passade på att sy på ett 2 cm brett resårband på den tygbit som skulle vara på insidan av locket innan jag monterade det hela på en pappskiva. På utsidan är väskan så där härligt sliten.

Jag fyllde väskan med allehanda garn i favoritfärger, och köpte stickor som passade de utvalda garnerna. Tidigare har hon fått läskigt akrylgarn som hon kunnat fingervirka med, när fingervirkning varit som allra populärast. Otaliga är de fingervirkade alstren….. Denna gång köpte jag uteslutande yllegarn av bra kvalitet. Allt för att lilla E skulle tycka att det är kul att sticka och att det blir fint som hon gör. Faktum är att hon i ett nafs lärde sig att göra aviga maskor. Räta maskor kunde hon sen förut.

Tidigare äldre inlägg